Artiklar/Hållbarhet

Cirkulär ekonomi – är det räddningen?

Jordens naturresurser minskar för varje år. Samtidigt står ineffektiv resursanvändning enligt en FN-rapport för 50 procent av världens klimatutsläpp. Men nu lanseras cirkulär ekonomi som svaret på alla problem – vi måste först bara lista ut hur det funkar.

Det är på politikers såväl som på företagares läppar. Regeringen har en nationell handlingsplan och Ikea jobbar redan med det. H&M likaså.
Det handlar om cirkulär ekonomi, ett begrepp som de senaste två, tre åren kommit allt mer på modet. Men vars själva innebörd egentligen är en antites till trender och dessutom är allt annat än ett nytt påfund.

– För 100 år sedan fanns det ingen annan ekonomi än den cirkulära. Det fanns inte slit och släng, säger Elin Bergman, talesperson på ideella nätverket Cradlenet som hjälper små och medelstora företag att bli mer cirkulära.

Det repareras och återanvänds i en cirkulär ekonomi

Hon berättar att det finns 114 definitioner på vad en cirkulär ekonomi är, men att mycket härstammar från 1980-talets tankegods om kretsloppssamhället. I cirkulariteten ses avfall och sopor som resurser på fel ställe. Det är en giftfri och digitaliserad ekonomi som bygger på förnybar energi och att de naturresurser vi plockar ut används på klokast möjliga vis, om och om igen. Där vi reparerar och återanvänder, delar eller hyr.

– Vi måste ställa om för resurserna är på väg att ta slut, även flera av dem som vi behöver för att gå över till ett klimatsmartsmart samhälle, säger Elin Bergman.

Fortsatt välfärd i det cirkulära

För hållbarhet och den cirkulära ekonomin är tätt sammanlänkade. En siffra som ofta dyker upp i sammanhanget och som hämtats ur en rapport av FN:s internationella resurspanel från 2019, anger att 50 procent av världens klimatutsläpp orsakas av ineffektiv resursanvändning och hela 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Men det finns en avgörande skillnad.

– Jag har jobbat i miljörörelsen i tio år och där har man sagt: sluta släppa ut, minska tillväxten. Det fina med cirkulär ekonomi är att vi kan fortsätta att leva ett välfärdsliv, utan en överhettad planet, men som baseras på våra behov i stället för ägande. Vi kommer se nya affärsmodeller och nya sätt att tänka, även om vi inte är helt färdiga med exakt hur det ska se ut, säger Elin Bergman.

Värdefulla resurser slösas bort

På Campus Helsingborg som är en del av Lunds universitet finns Hervé Corvellec. Han är professor i företagsekonomi och har forskat om organisering av avfall, men han har också deltagit i ett projekt där man tittat på hur cirkulär ekonomi ändrar förhållandet mellan producent och konsument. I grunden tycker han att den cirkulära ekonomin är bra.

– Det är positivt med ett annat förhållningssätt till ändliga resurser. Ta oljan som exempel. Den har det tagit naturen sex miljoner år att göra, men vi pumpar upp den och tar den genom Suezkanalen bara för att göra en plastpåse som jag sedan använder i några minuter för att bära hem maten med. Våra resurser är för värdefulla för att använda på det här sättet, säger han.
Samtidigt anser han att konceptet tyngs av flera problem.
– Det finns många frågetecken. Begreppet är för diffust och de påstådda miljövinsterna är ofta osäkra. Det kan vara så att det är bättre, men mycket forskning pekar på att det definitivt inte är så automatiskt, säger Hervé Corvellec.

Allt är inte cirkulärt trots cirkulära metoder

Som ett exempel berättar han om ett gruvbolag som utvecklar ett nytt system för att utvinna fosfor ur restprodukter och att de kallar processen cirkulär. Men sedan när är gruvextraktion cirkulär frågar han retoriskt.

– Jag har inget emot att företag tjänar pengar på cirkulära lösningar, men inte när de försöker sko sig på det i en ny inramning, säger Hervé Corvellec.

Även på Cradlenet finns en medvetenhet om utmaningarna. De har därför definierat sju hinder för den cirkulära ekonomin, där två av de viktigaste punkterna handlar om just bristen på en definition och kunskap kring begreppet. En annan avgörande faktor är att det linjära systemet helt enkelt fungerar för bra, samtidigt som den cirkulära ekonomin är mer arbetsintensiv och därför ofta mer kostsam.

Måste kosta att sälja icke cirkulära produkter

Och Hervé Corvellec är på samma blad.

– För att cirkulära företag ska kunna konkurrera på lika villkor måste de linjära lösningarna börja betala alla sina kostnader. De som säljer produkterna ska också betala avfallstaxan och för den koldioxid de skapar under hela värdekedjan. För att få i gång efterfrågan på cirkulära produkter måste man också tänka på konsumentskyddet. Ingen kommer vilja gå in i något som är dyrare, krångligare och osäkrare, säger han.

Men där Hervé Corvellec antar forskarens mer skeptiska hållning, väljer Elin Bergman i stället att se möjligheterna.

– Från att ha mötts helt av oförståelse för bara två år sedan, syns och hörs det prat om cirkulär ekonomi överallt nu. Det finns äntligen en regeringstillsatt cirkulär delegation, en strategi och en handlingsplan. Det är ett systemskifte, men vi är med cirkulär ekonomi där vi var med klimatfrågan för 20 år sedan, skillnaden är att nu har vi inte 20 år på oss att förstå och ställa om, säger hon.

PostNord har startat flera cirkulära projekt

På PostNord har omställningen mot det cirkulära redan pågått i flera år. För att bli så resurseffektiva som möjligt jobbar de med flera olika initiativ samtidigt.

Ett av de nyare initiativen är ett samarbete med ett skrädderi som lagar medarbetarnas arbetskläder. Men främst handlar det om förnybara drivmedel till lastbilarna och en i högre grad elektrifierad fordonsflotta.

– Vi är så stora så allt vi gör har betydelse. Även utifrån rollen som beställare kan vi i kraft av vår storlek ställa hållbarhetskrav, som att ha önskemål på att pappersbolagen tar fram ett kartongmaterial som går att returnera längre, säger Cecilia Öhman, hållbarhetsspecialist på PostNord.

En annan av branschens stora utmaningar är den onödiga luft som transporteras runt i e-handlade förpackningar. Genom initiativet Förpackningsresan försöker PostNord tillsammans med Chalmers nu hjälpa de stora e-handelsaktörerna att gå mot en mer hållbar framtid.

10 företag som jobbar cirkulärt

  • Inrego. Arbetar med att förlänga livet på IT-utrustning genom att renovera produkterna och sälja dem vidare till företag och privatpersoner.

  • Isotimber. Gör prefabricerade väggar av trä som ska kunna återanvändas minst en gång för att sedan kunna uppgraderas till minst en annan produkt.

  • Kompanjonen. Arbetar med ett ökat industriellt återbruk av byggprodukter och överskottspartier.

  • Blocket. Digital marknadsplats som tillgängliggör andrahandshandel.

  • GIAB. Utvecklar, implementerar och kommersialiserar affärsmodeller baserade på cirkulär ekonomi i europeiska storbolag.

  • Ragn-Sells. Återvinningsbolag med fokus på att minska användandet av jungfruliga resurser och ersätta dem med återvunna resurser.

  • Recipo. Omhändertar uttjänta elektronikprodukter och ser till att plasten och batterierna materialåtervinns och säljs tillbaka tillbaka till elektronikindustrin.

  • Omocom. Möjliggör försäkring av cirkulära produkter och tjänster.

  • Houdini. Klädföretag med ambitionen att bli 100 procent cirkulärt.

  • Hygglo. Digital plattform för uthyrning mellan privatpersoner.

Källa: Elin Bergstrand, Cradlenet