Hoppa över navigering och sök
Vi stöder inte längre Internet Explorer. Överväg att byta till Chrome, Edge, Firefox eller en liknande webbläsare för en snabbare och smidigare upplevelse. Öppna i Microsoft Edge
Varukorg

Din varukorg har gått ut!

Vänligen klicka på fortsätt för att lägga till varor på nytt

Fortsätt
Artiklar/Reklam och analys

Mer verkstad och mindre prat i reklamen

Ingen människa är en ö, även om pandemin ibland gett det intrycket. Alla har påverkats av det här speciella året, även hela branscher. Reklamvärlden är inget undantag – och det har gått både upp och ner.

Under 2020 satte covid sin prägel på exakt alla delar av samhället, och förstås då även reklamen och mediainvesteringarna. I stora drag så påverkades hela marknaden negativt, men vissa branscher och medieslag drabbades värre än andra. IRM, Institutet för Reklam och Mediestatistik, spår att medieinvesteringarna i år totalt kommer ha tappat 11 procent i jämförelse med 2019, vilket innebär ett ras på 4,5 miljarder kronor.

– Under 2020 såg vi en kraftig effekt där alla backade, främst reklam på bio och utomhus, men vi tror att marknaden kan återhämta sig redan under 2021. Utvecklingen kommer bero på vilken trend mediet befann sig i när den kris som pandemin innebär startade. Ett växande medium har bättre förutsättningar, vi tror till exempel att de digitala investeringarna inte bara kommer att återhämta sig utan till och med se tillväxt under 2021. Tryckta medier som upplevt stort tapp under lång tid kommer se mer av en stabilisering, kommenterar IRM:s vd Madeleine Thor.

Konsumenterna ställer högre krav på reklamen

Vinnarna, om man kan kalla dem så, för 2020 blev de medier och branscher som rör livet hemma: tv-abonnemang, dataspel, hemleveranser av mat. Reklamen vill vara där vi är, är vi hemma vill den komma dit, säger Mats Georgson, doktor i marknadskommunikation, strateg och krönikör i Resumé. Han tror att en följd av pandemin blir att vi som konsumenter ställer större krav på budskapen vi matas med:
– 10-talet var till stor del den syftesdrivna marknadsföringens årtionde; som företag skulle man ta ställning. Vi såg vissa lyckas, som Nike i sin ”Believe in Something”-kampanj med Colin Kaepernick. Andra, som Pepsi i sitt samarbete med Kendall Jenner, gjorde det dåligt och blev utskällda. Nu under pandemin ser vi på nära håll hur många företag ställer om: modehus som gör masker och operationsrockar av sina lyxiga tyger och Rolls Royce som gör respiratorer istället för motorer. Jag tror att en följd av detta blir att de tomma orden i marknadsföringen kommer synas mer, vi konsumenter kräver att manifestationer backas upp med faktiska handlingar. Snacka går ju, men vad GÖR ni?

Fakta

Och så här vill svenskarna ha sin kommunikation:

  • 49 procent vill ha reklam i mejlen och 30 procent helst i postlådan.
  • 32 procent vill ha administrativ kommunikation i postlådan, 31 procent vill ha den i mejlen och 24 procent i sin digitala brevlåda.
  • 84 procent tömmer postlådan varje vardag.
  • 56 procent av de som mottagit reklam söker sedan mer info på nätet.
  • 42 procent tycker att det är mycket viktigt, och 43 procent ganska viktigt, att själva få välja hur de tar emot sin kommunikation. Bara 15 procent säger att det inte är viktigt.

Källa: Mottagarundersökning – Reklam och affärskommunikation 2020, Sifo

 

Ladda ner rapporten Mottagarmakt

Reklam och analys