Konsumentstatistik inom e-handel – mars 2026
Efter ett starkt 2025 och en stabil inledning på 2026 kan nu årets första kvartal sammanfattas som ovanligt motståndskraftigt för e‑handeln. Trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge och räntehöjningar på bolån från flera svenska storbanker håller konsumtionen i sig på höga nivåer. Inflationstakten har förblivit dämpad, vilket bidrar till stabil prisutveckling på många varor även när boendekostnaderna ökar för delar av hushållen. Sammantaget tyder utvecklingen på att e‑handeln fortsatt fungerar som ett flexibelt och invant konsumtionskanalval när hushållen i högre grad behöver prioritera mellan olika typer av utgifter.
E‑barometerns månadsundersökning visar att 77,4 procent av svenskarna e‑handlade i mars 2026, vilket är 2,4 procentenheter fler än i mars förra året och något högre än i februari. Därmed avslutas kvartalet på en starkare nivå än motsvarande period i fjol. Tillväxten drivs framför allt av konsumenter i åldern 30–49 år, som fortsatt utgör e‑handelns mest aktiva kärnsegment, men även yngre vuxna (18–29 år) ökar sitt e‑handlande jämfört med föregående månad. Regionalt ligger storstäderna fortsatt något högre, men skillnaderna mellan storstad och övriga landet är små, vilket pekar på en bred och nationellt förankrad utveckling.
Det genomsnittliga köpbeloppet i svenska webbutiker uppgick i mars till 2 221 kronor, vilket innebär en ökning både jämfört med februari och med mars förra året. På årsbasis motsvarar det en uppgång med ca 270 kronor, vilket indikerar att konsumenterna i ökande grad gör större eller mer samlade inköp hos svenska e‑handlare. Uppgången är särskilt tydlig bland konsumenter i åldrarna 30–49 och 50–64 år, vilket kan spegla ett ökat fokus på planerade inköp kopplade till vårens behov och investeringar i hem och vardag.
I utländska webbutiker landade det genomsnittliga köpbeloppet på 1 641 kronor i mars. Det är högre än i februari, men samtidigt lägre än motsvarande månad i fjol. Utvecklingen tyder på att en del större internationella inköp genomfördes tidigare under året, samtidigt som vissa konsumenter i högre grad väljer svenska aktörer för dyrare köp. Den fortsatt relativt starka kronan bidrar alltjämt till att hålla intresset för utländsk e‑handel uppe, men mars präglas av mer selektiva och lägre köpbelopp för utlandsköp jämfört med förra året.
Ur ett makroperspektiv sker utvecklingen i ett läge där hushållen möter motverkande krafter. Å ena sidan bidrar låg inflation till stabilare priser på många varor, å andra sidan har högre bolåneräntor ökat boendekostnaderna för många hushåll. Därutöver kvarstår internationell osäkerhet, bland annat kopplad till ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern, vilket bidrar till volatilitet på energi‑ och finansmarknaderna. Även om dessa faktorer ännu inte har lett till någon tydlig inbromsning i e‑handeln, kan de påverka konsumtionsviljan framöver, särskilt när det gäller större sällanköp.
Sammantaget framstår mars och därmed hela det första kvartalet som en stabil period för e‑handeln. Andelen svenskar som handlar online ligger klart över fjolårets nivåer, och stigande snittköp i svenska webbutiker visar att konsumenterna fortsatt prioriterar e‑handeln i sin vardagskonsumtion. Det ger en robust utgångspunkt inför våren, samtidigt som utvecklingen framåt i högre grad beror på hur hushållen påverkas av ränteutvecklingen, kostnadsläget samt priser på energi och drivmedel. Där fortsatt geopolitisk oro i bland annat Hormuzsundet utgör en viktig osäkerhetsfaktor.
