Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

På denna webbplats används cookies. Vissa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera som den ska. Andra cookies används för att optimera din användarupplevelse och möjliggöra för oss och våra samarbetspartners att ge dig relevant marknadsföring. Genom att klicka på "jag samtycker" godkänner du vår användning av cookies och behandling av dina personuppgifter enligt vår integritetspolicy. I integritetspolicyn kan du även läsa om hur du kan radera eller blockera cookies samt ta tillbaka lämnat samtycke. Läs om vår integritetspolicy och cookiepolicy.

En terminal. Foto: Henry Lundholm.

Visibilitet – vägen till effektivare logistik

I dag finns en uppsjö av nya system, tekniker och metoder för att skapa visibilitet och därigenom nå ökad effektivitet, minska slöseriet och förbättra leveransförmågan. Att skapa visibilitet i supply chain kräver dock digital mognad.

Man måste anamma de nya teknikmöjligheterna och koppla ihop sig med slutkunder, alla delar av den egna verksamheten, omvärlden och andra aktörer. Potentialen är enorm. PostNord guidar dig genom hindren på vägen.

Transparens och spårbarhet

I många branscher som transport, retail, och tech, som historiskt varit hemlighetsfulla kring sina försörjningskedjor, satsar företagen i dag på transparens och spårbarhet. Ett exempel är H&M, som gjort listan på sina 800 leverantörer tillgänglig för kunder och allmänhet.
– För 15 år sedan sågs listan som en affärshemlighet, den låg inlåst i ett kassaskåp och bara fem personer hade koden, berättade Nina Shariati på mässan E-Commerce och ShopTech i våras.
Genom att visa var och på vilket sätt man tillverkar sina kläder vill H&M arbeta med hållbarhet i alla led.

Viktigt konkurrensmedel

Spårbarhet ses som ett viktigt konkurrensmedel, men hittills är inte mycket gjort på området. Det finns ett uppenbart skäl till det: tekniken har inte varit mogen. Men de senaste decennierna har en informationsteknologi vuxit fram som skapar möjligheter att exempelvis tagga produkter, men även lastpallar, containrar och tågvagnar, och på så vis kunna följa produkten från start till mål. Genom att kartlägga hela försörjningskedjan på detta sätt kan företag skaffa sig ny kunskap. Och med visibilitet i logistikkedjan blir det möjligt att till exempel kvalitetssäkra produkter, upptäcka om godset blir stående, eller märka om en kylkedja bryts. Det är först när man kan spåra material och varor längs hela värdekedjan som man kan börja skruva ordentligt på logistikapparaten.

Fyllnadsgrad och horisontella samarbeten

Digitaliseringen skapar data som kan delas med andra aktörer i hela kedjan. Fyllnadsgraden i lastbilar, containrar och tågvagnar är i dag inte alls vad den kunde vara. I många typer av leveranser är det ganska fullt åt ena hållet, och tomt tillbaka. Ur hållbarhetssynpunkt finns här oerhört mycket att vinna. Det finns företag som gått samman i så kallade horisontella samarbeten för att öka fyllnadsgrad, med både kostnadsbesparingar och stora miljövinster som resultat. Men i alla typer av samlastningsprojekt krävs ett enormt informationsutbyte, förtroende, långsiktighet och stora kontaktytor mellan aktörerna för att få till en smidig och lyckad affär i stället för att bli ett hinder i logistikkedjan.

Standarder som RFID, GS1 och STM

Internationella standarder är ett kraftfullt verktyg för att skapa transparens och visibilitet i logistiksystemen genom realtidsinformation på ett “gemensamt språk”. Ett exempel är STM (Sea Traffic Management) som utvecklats av en mängd europeiska organisationer, företag och myndigheter med syfte att digitalisera sjöfarten. Genom att rederier, hamnar, logistikföretag och varuägare använder samma standarder i sin realtidskommunikation kan till exempel fartyg anpassa sin fart för att anlända vid en lämplig tid när hamnen har möjlighet att ta emot dem. Och alla inblandade kan följa godset och anpassa kapaciteten.  
Styrkorna med standarder är ökad spårbarhet, ökad effektivitet, bättre realtidsinformation och minskade transaktionskostnader. Men det finns hinder. Hamnar ligger generellt långt efter i digitaliseringsprocessen och STM-systemen har långt kvar till ett brett genomslag. Det finns också tunga aktörer, bland annat e-handelsjätten Alibaba, som valt att ställa sig utanför standarder som GS1, vilket underminerar systemet. Den främsta invändningen mot RFID är att tekniken är dyr och att kostnaden inte alltid väger upp nyttorna.

Blockkedjor – ett logistiskt blindspår

Blockkedjeteknik är ett system för dokumentation av digitala transaktioner som främst används inom finansiella transaktioner och som hjälper till att ta bort mellanhänder och skapa spårbarhet för alla parter i nätverket. Blockkedjetekniken anses kunna revolutionera många branscher, däribland logistiken.
Men det finns utmaningar. Även om ingen av användarna kan manipulera transaktionen i sig kan resultatet ändå bli felaktigt om indata är fel. Lägger en transportör till exempel in fel tid, eller fel temperatur, i systemet, så kommer dessa ”korrupta” data påverka alla resultat framöver i kedjan.
– Blockkedjor fungerar väldigt bra för att verifiera elektroniska transaktioner, och även i logistiksystem där alla aktörer i kedjan är kända och litar på varandra. Men då försvinner incitamenten för tekniken, som är att verifiera data. Blockkedjor kan aldrig garantera att den fysiska datan som stoppas in i systemet inte är manipulerad, säger Henrik Sternberg, Assistant Professor of Supply chain management vid Iowa State University.

Lyssna på vår podd

Lyssna på ett poddavsnitt som handlar om visibilitet.
Till avsnittet Läs fler artiklar
Customer service