Postfinansieringsutredningens förslag bättre, men långt ifrån tillräckliga
Generellt sett anser PostNord att huvudbetänkandet Posttjänst för hela slanten (SOU 2023:4), är genomarbetat och kommer att lägga en bra grund för de förändringar i lag och annan reglering som föreslås.
PostNord välkomnar att befordringskravet i postförordningen föreslås utökas till tre dagar från dagens krav om två. Potentiellt sett skulle en sådan förändring leda till att samhällsuppdraget kan utföras till betydligt lägre kostnader och koldioxidutsläpp jämfört med vad som är möjligt inom ramen för nuvarande reglering.
Tyvärr kommer det höga kravet om 95 procent att leda till att en väsentlig del av dessa möjliga förbättringar går om intet eftersom extra och kostsamma kvalitetshöjande åtgärder kommer att krävas. PostNord förordar därför i första hand att 85 procent av breven ska vara utdelade senast tre arbetsdagar efter inlämning. I andra hand förordar PostNord att tillhandahållaren ska kunna räkna bort störningar av force majeure-karaktär.
Fler åtgärder nödvändiga inom kort
Vidare anser PostNord att fortsatt minskande brevvolymer kommer att leda till att det, inom en inte alltför avlägsen framtid, kommer att bli ekonomiskt ohållbart att leva upp till postförordningens krav, även med den lättnad i befordringskravet som föreslås i betänkandet. Den här utvecklingen kan dessutom komma att accelerera kraftigt i det fall en skyldighet att ansluta sig till en digital brevlåda blir verklighet i enlighet med det tilläggsdirektiv som regeringen har gett Utredningen. PostNord menar att det inte är ett effektivt tillhandahållande av statens utredningsresurser att för varje nödvändig justering av framtida kvalitetskrav inrätta en statlig utredning. PostNord framhåller en finsk variant där tillhandahållaren av samhällsuppdraget, Posti, har ett förhållandevis lågt ställt kvalitetskrav, men som i praktiken erbjuder en posttjänst som, av rent kommersiella skäl, ligger på en mycket högre nivå. På det sättet kan Posti successivt anpassa servicenivån efter vad samhället behöver och efterfrågar.
En politisk fråga
PostNord utför sitt uppdrag enligt sina tillståndsvillkor och övrig reglering. Vilken servicenivå som ska erbjudas landets invånare och företag är till syvende och sist en politisk avvägning. PostNord önskar dock framhålla att en reglering som minskar tillhandahållarens möjligheter att göra nödvändiga anpassningar och rationaliseringar till följd av fallande brevvolymer snabbt kan orsaka väsentliga kostnader för, i förlängningen, staten. PostNord gör bedömningen att det inte är en uppenbart effektiv användning av offentliga resurser att subventionera en servicenivå som överstiger de behov som användarna har betalningsvilja för.
PostNord anser att den samhällsomfattande posttjänsten inte behöver inkludera pakettjänster och förespråkar en modell liknande Finland och Norge, där endast pakettjänster för konsumenter ingår. Genom att ha en begränsad omfattning och att en stor del av paketmarknaden inte omfattas av den samhällsomfattande posttjänsten kan man begränsa regleringens snedvridande effekt. Samtidigt välkomnar PostNord utredningens bedömning att Post- och telestyrelsen inte bör utse något företag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten på B2X-marknaden.
PostNord välkomnar att utredningen föreslår en förordning för hur kompensation för samhällsuppdraget ska hanteras, men anser att den här kompensationen ska vara rättighetsbaserad.
Slutligen förordar PostNord att ett beslut om nytt reviderat kvalitetskrav i postförordningen tas i god tid innan ikraftträdande så att inte bolaget riskerar att behöva betala för flygavtal längre tid än nödvändigt.