Hoppa över navigering och sök
Vi stöder inte längre Internet Explorer. Överväg att byta till Chrome, Edge, Firefox eller en liknande webbläsare för en snabbare och smidigare upplevelse. Öppna i Microsoft Edge
Varukorg

Din varukorg har gått ut!

Vänligen klicka på fortsätt för att lägga till varor på nytt

Fortsätt
2020-12-11 07:00

Julkortet håller ställningarna

Julkort är fortfarande den populäraste julhälsningen i Sverige – nästan sju av tio svenskar vill helst ha sina julhälsningar i postlådan. Majoriteten som skickar julkort gör det för att visa omtanke och göra mottagaren glad. Det visar PostNords årliga julkortsundersökning om svenskarnas inställning och vanor kring julhälsningar.

Att skicka fysiska julhälsningar är fortfarande viktig för svenska folket. En majoritet tycker att traditionen är viktig att bevara, och 47 procent anger tradition som ett starkt skäl att skicka julkort.

– Jultiden är en period när vi alla vill sprida glädje och omtanke till nära och kära. Kanske blir det extra viktigt ett år som detta, då pandemin och restriktionerna i dess spår gör att många inte kan träffas fysiskt som man brukar. En hälsning i postlådan är ett bra sätt att visa att vi tänker på varandra, säger Mathias Krümmel, chef för produktion i PostNord Sverige.  

De flesta svenskar får och skickar upp till 9 julkort. 14 procent av de som skickar postar 20 - 29 kort och elva procent får lika många i sin postlåda. Trots digitala kanalers popularitet är det bara 7 procent som vill ha sina julhälsningar i den kanalen. 12 procent säger att de själva skickar sina hälsningar i den kanalen. Om svenskarna själva får bestämma julkortsmotiv svarar över hälften att de gärna ser ett klassiskt julkortsmotiv, följt av foton och hemmagjorda kort.

Förra året skickades 14,5 miljoner julkort i Sverige, att jämföra med 16,5 miljoner 2018. Julkortsskickandet hade sin topp under nittiotalet, med omkring 60 miljoner kort.

- Att skicka julhälsningar i form av julkort är en tradition som fortfarande ligger svenskarna varmt om hjärtat, men vi ser att julkorten blir färre från år till år, precis som andra typer av brevförsändelser. Det är fler som vill ha fysiska julkort än som skickar, trots att så många värnar om traditionen. Det kan vara ett utslag av att det är mycket att göra i december och att man kanske inte alltid hinner med allt man skulle vilja göra, funderar Mathias Krümmel.

Många skulle vilja skicka en julhälsning till en kändis. Kungafamiljen är som tidigare år populär och skulle få flest julkort. Ett tecken i tiden är att statsepidemiolog Anders Tegnell seglar upp på andra plats, följd av Greta Thunberg, som var ny på listan förra året och statsminister Stefan Löfven som delar tredje platsen.

För att en hälsning med julfrimärke ska komma fram före jul ska den postas senast den 16 december. Med vanligt frimärke är sista dagen den 21 december. Väljer man att skicka med appen Riktiga Vykort, där digitala foton blir till fysiska julkort som skickas direkt hem till mottagarens postlåda, är det den 21 december klockan 16.00 som gäller. Tänk på att det kan ta upp till två dagar för julkort som ska färdas långt. Var gärna ute i god tid. Läs fler jultips här.

Fler fakta från julkortsundersökningen:

  • 66 procent av de tillfrågade vill ha julkort via post

  • 49 procent skickar helst sina julhälsningar via post
  • 66 procent skickar julhälsningar på olika sätt beroende på vem mottagaren är
  • Majoriteten av mottagarna får upp till 9 julkort per år
  • Majoriteten av de som skickar köper färdiga kort. 17 procent gör sina egna.

51 procent föredrar att få julkort med traditionella julmotiv, 30 procent vill helst ha julkort med fotografier och 20 procent tycker inte att motivet spelar roll, det viktiga är att de som skickat tänkt på mottagaren. 61 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt att behålla traditionen att skicka julkort.

Om undersökningen

Resultatet bygger på en telefonundersökning som Kantar SIFO gjort på uppdrag av PostNord. Undersökningen genomfördes under perioden 30 november – 7 december 2020. SIFO genomförde 1 190 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av den svenska befolkningen som är 20 år och äldre.

Bilder


Senast uppdaterad: 2020-12-11 07:00