Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren
En person håller i en mobiltelefon framför ett bord med en dator och en förpackning.
Framtidens post

Så har Posten förändrats

Tidigare transporterades post med drängar, häst och vagn och ångbåtar. Nu används en allt mer elektrifierad fordonsflotta anpassad till både klimatet och kundernas personifierade krav. PostNords snart 400 år långa företagsresa går hand i hand med samhällets utveckling och befolkningens nya vanor.

Dagens PostNord startade som ett verktyg för att hantera den mest brinnande logistik- och kommunikationsfrågan på 1600-talet: Samtal och uppgörelser mellan gårdar i bygden. För att leva upp till böndernas krav, anlitades drängar för att springa med försändelserna. Snart togs hästar in för att hantera den växande efterfrågan.

Utvecklingen var därefter explosiv. Dåtidens PostNord blev på 1800-talet bland de första i Europa att köpa in ångbåtar för snabbare leveranser och har sedan dess varit grunden för Sveriges logistik. Redan 1903 testades den första bilen för transporter och 1920 öppnades den första reguljära postlinjen.

Men resan har inte varit spikrak.

Söndagar blev ”postfria” från 1951 och 1968 infördes de svenska postnumren, vilket ledde till hård kritik och problem i ansvarsfördelningen. Att lägga ett postnummer till adressorten ansågs nämligen vara ett sorteringsarbete och därmed Postens jobb.

I slutet av 1990-talet började trendkurvan för posten plötsligt peka nedåt. Från julkortsrekordet på 60 miljoner kort 1997 började sedan digitala lösningar ta över. Befolkningens vanor gick i stället mer mot paket. Detta innebar problem för dåtidens 1 100 postkontor. Verksamheterna och lokalerna var gjorda för att dela ut brev och inte anpassade för paket, vilket tvingade fram radikala åtgärder. Alla postkontor stängdes och i stället öppnades postombud som låg i anknytning till matbutiker eller bensinmackar. Kritiken lät inte vänta på sig.

PostNord: Stora förändringar känns inte bra

Men i PostNords verksamhet är förändring ofta förbättring – så länge de sker i takt med svenskarnas nya behov och vanor. Det menar Mathias Olsson på PostNord, som var en av de som drev omläggningen från postkontor till postombud.

– Postkontoren var en institution som man hade åsikter om, och som ingen ville bli av med egentligen. Men det var vi förberedda på.

– Vi fick bättre resultat direkt på rena kvalitetsfrågor om huruvida det var enkelt och smidigt att använda ombuden, men det kändes fortfarande inte bra i magen hos kunderna. Och så är det ju med stora förändringar, säger han.

Utvecklingsresan är ständigt pågående. Idag finns över 2 000 ombud över hela Sverige med öppettider från morgon till kväll.

Nästa steg för PostNord

Sedan millennieskiftet har antalet brev mer än halverats och tappet fortsätter i ett accelererande tempo. Vi skickade 2018 nästan en fjärdedel så många julkort som vi gjorde rekordåret 1997. Redan inom fyra–fem år räknar PostNord med att brevvolymerna kommer halveras från dagens (2018) volymer. Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser.

Men dagens utmaningar för PostNord handlar dock inte om att infrastrukturen ska förbättras – det är framför allt innehållet i kuverten och sättet paketen levereras på som är i ständig förändring. En app specifikt för folk som e-handlar har lanserats och efterfrågan på hemleveranser blir allt större. Utvecklingen framöver tycks alltså ligga i linje med anledningen till varför PostNord startade på 1600-talet – för att knyta ihop hela Sveriges befolkning och hantera de mest aktuella problemen. Det är PostNords historia, kärnverksamhet och framtid. Även om framtidens krav inte kommer hanteras med hjälp av drängar och hästar.

Customer service