Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

På denna webbplats används cookies. Vissa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera som den ska. Andra cookies används för att optimera din användarupplevelse och möjliggöra för oss och våra samarbetspartners att ge dig relevant marknadsföring. Genom att klicka på "jag samtycker" godkänner du vår användning av cookies och behandling av dina personuppgifter enligt vår integritetspolicy. I integritetspolicyn kan du även läsa om hur du kan radera eller blockera cookies samt ta tillbaka lämnat samtycke. Läs om vår integritetspolicy och cookiepolicy.

Servicen på landsbygden en het fråga för framtiden

I PostNords landsbygdsundersökning anser 94 procent av de tillfrågade att brevbäraren är en viktig samhällsservice. "Lantbrevbäraren är en viktig länk till det övriga samhället", säger PostNord Sveriges vd Annemarie Gardshol. Foto: Ulf Palm/Per Pettersson.

Breven minskar kraftigt, men den exploderande e-handeln gör lantbrevbäringen till en het fråga för framtiden. För att garantera en god postservice även på landsbygden efterfrågar PostNord beslut om en ny postreglering – redan 2019.

Lantbrevbäraren Anna-Karin Nilsson har definitivt känt av svenskarnas ökade intresse för e-handel. Ibland när hon kör sin runda i byarna utanför Luleå är bilen full med paket. Och paketmängden ökar ju närmare julafton hon kommer.

– Vissa som bor här kan ha mer än sju mil enkel resa till ombudet. Då kan de beställa hemkörning av mig. Det är en väldigt uppskattad tjänst, berättar hon.

Viktig samhällsfunktion

Enligt en undersökning som PostNord och Kantar Sifo gjorde i början av året är brevbäringen den tredje viktigaste samhällsfunktionen för människor i glesbygd. Bara mobiltäckning och bredband anses vara viktigare. Antalet skickade brev har visserligen minskat med 46 procent sedan millennieskiftet, men i stället e-handlar svenskarna som aldrig förr. Bara under Black Friday-helgen väntas 900 000 paket passera PostNords terminaler.

– Ett brev kan du för det mesta ersätta digitalt, men förstås inte ett paket. Lantbrevbäringen är det som gör att vi på landsbygden kan ta del av det positiva som globaliseringen för med sig, säger Staffan Nilsson på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Så ska PostNord klara julleveranserna. Se alla åtgärder här.

”Paketen ökar definitivt här uppe i glesbygden, även om jag inte ser hela volymen eftersom många hämtar ut dem hos ombuden. På Black Friday, till exempel, är det en enorm mängd paket att dela ut”, säger lantbrevbäraren Anna-Karin Nilsson. Foto: Per Pettersson.
”Paketen ökar definitivt här uppe i glesbygden, även om jag inte ser hela volymen eftersom många hämtar ut dem hos ombuden. På Black Friday, till exempel, är det en enorm mängd paket att dela ut”, säger lantbrevbäraren Anna-Karin Nilsson. Foto: Per Pettersson.

Likvärdig service

Den service som lantbrevbäringen erbjuder måste finnas i glesbygd, anser Staffan Nilsson. Men eftersom brevvolymerna har gått ned så mycket behöver det ske förändringar:
– PostNord är ett bolag och staten har krav på att företaget ska generera vinst. När breven minskar är det kanske inte möjligt att ha ett reglerat pris i längden. Men det viktigaste är inte portot eller snabbheten i leveranserna, utan att landsbygden får likvärdig service som tätorterna, säger Staffan Nilsson.

Har du koll på alla viktiga datum i jul och nyår?

Oroliga landsbygdsbor

För PostNord, som enligt lag måste besöka alla hushåll i Sverige fem dagar i veckan, är det här skiftet från brev till paket en stor omställning. PostNords vd, Annemarie Gardshol, pratar ibland med oroliga svenskar som undrar vad som händer med brevbärarna när brevvolymerna faller, och särskilt vad det betyder för servicen på landsbygden.
–Vi ska finnas i hela landet, det är till och med inskrivet i vår strategi. Vi ska vara en distributionspartner som når, inte bara hela Sverige utan hela Norden, men vi måste få förutsättningar för att kunna leva upp till den ambitionen.

Anna-Karin Nilsson är uppskattad av de som bor på rundan i byarna utanför Luleå. Ofta blir det småprat vid postlådan och ibland blir hon bjuden på kaffe. Foto: Per Pettersson.
Anna-Karin Nilsson är uppskattad av de som bor på rundan i byarna utanför Luleå. Ofta blir det småprat vid postlådan och ibland blir hon bjuden på kaffe. Foto: Per Pettersson.

”Ekvationen går inte ihop”

En Sifo-undersökning gjord av Post- och telestyrelsen i maj visar att endast 5 procent av svenskarna anser att de behöver få brev varje dag. Ändå kvarstår kravet på att PostNord måste besöka alla svenska hushåll fem dagar i veckan.
– Den postreglering vi har nu har inte hängt med i utvecklingen. Vi skulle till exempel gärna se att man frångick femdagarskravet, säger Annemarie Gardshol och fortsätter:
– Som jag ser det behöver vi ett beslut om en ny postreglering redan 2019. Då kan vi garantera en god postservice i hela landet även framöver.

Mer än ett jobb

För lantbrevbäraren Anna-Karin Nilsson är mötet med kunderna mer än ett jobb som ska utföras. När hon åker ut på sin dagliga runda, upp till 27 mil tur och retur, blir det ofta småprat vid postlådan. Ibland blir hon bjuden på kaffe, eller en kram.
– De väntar gärna vid lådorna och kan nästan ställa klockan efter mig. Lantbrevbäringen är livsviktig för de som bor på landsbygden, konstaterar hon.

Lantbrevbäringen genom tiderna

I Sverige finns i dag 760 000 hushåll utanför tätort som får sin post och i många fall paket levererade av brevbärare på de cirka 1 700 lantbrevbärarlinjerna.

Lantbrevbärarens roll har förändrats i och med digitaliseringen. Andelen brev har minskat med runt 46 procent, samtidigt som utdelningen av paket har ökat kraftigt. Bara i fjol växte e-handeln i Sverige med 16 procent.
I PostNords senaste landsbygdsundersökning anser 94 procent av de tillfrågade att brevbäraren är en viktig samhällsservice. Viktigare än livsmedelsbutik, kollektivtrafik och vårdcentral. 88 procent tycker att postombud är en viktig tjänst.

Customer service