Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

På denna webbplats används cookies. Vissa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera som den ska. Andra cookies används för att optimera din användarupplevelse och möjliggöra för oss och våra samarbetspartners att ge dig relevant marknadsföring. Genom att klicka på "jag samtycker" godkänner du vår användning av cookies och behandling av dina personuppgifter enligt vår integritetspolicy. I integritetspolicyn kan du även läsa om hur du kan radera eller blockera cookies samt ta tillbaka lämnat samtycke. Läs om vår integritetspolicy och cookiepolicy.

Så mycket har varorna ökat i pris

Sedan år 2000 har priset på flera vardagsprodukter ökat drastiskt. En kvällstidning kostar i dag 22 kronor. Om den hade följt samma prisutveckling som frimärket skulle den kostat 9,70 kronor. Nu ifrågasätts pristaket på portot.

Att priset på bostadsrätter i Stockholm, Göteborg och Malmö har ökat dramatiskt kommer kanske inte som en chock. Men att andra vardagsprodukter har ökat så kraftigt i pris under 2000-talet är kanske en större överraskning.

Enligt statistik från SCB har till exempel fruktpriset stigit med 73 procent, elpriserna med 82 procent och priset på en Big Mac med 87 procent, samtidigt som den allmänna prisutvecklingen i Sverige legat på 21 procent.

Om man jämför med portot i Sverige så har det inte alls haft samma prisökning. Portot regleras nämligen av ett pristak i postlagstiftningen och följer den allmänna prisutvecklingen. Portot höjs alltså i samma takt som KPI, konsumentprisindex.

A-portot i Sverige är i dag 7 kronor. Om en kvällstidning hade följt konsumentprisindex skulle den ha kostat 9,70 kronor. Den kostar i stället 22 kronor och har stigit i pris med 175 procent sedan år 2000.

Just nu pågår en översyn av postlagstiftningen som alltså reglerar portot. När reglerna tillkom, 1997, var majoriteten av svenskarna beroende av brev för att kommunicera.

– Brevet har inte längre samma avgörande betydelse för kommunikationen, i dag är internet, sms och annan elektronisk kommunikation minst lika viktiga kommunikationskanaler. Pristaket på porto är unikt i Sverige och vittnar om ett förlegat synsätt. Det bör tas bort, säger PostNord Sveriges VD Anders Holm

Portot är också en allt mindre utgift för många i och med att svenskarna skickar färre brev, grovt räknat hälften som många som år 2000. Enligt SCB lägger svensken 175 kronor per år på porto. Mobiltelefoni, bredband och filmtjänster till exempel, lägger svenskarna däremot betydligt mer pengar på.

Pristaket på porto måste avskaffas för att säkra postservice i hela Sverige.

För PostNord finns ett svårlöst dilemma i detta. För samtidigt som mängden brev som ska delas ut över natten har halverats har lönekostnaderna ökat med 50 procent. Det här gör varje försändelse dyrare att hantera utan att priset på portot får förändras.

– Infrastrukturen för brev har mycket höga fasta kostnader samtidigt som intäkterna sjunker. Vi har rationaliserat mycket hårt men det räcker inte om inte priset får följa med den faktiska kostnadsökningen, säger Anders Holm.

Det handlar inte om några drastiska prishöjningar som PostNord vill göra eftersom det skulle minska brevvolymerna ytterligare.

– Sverige har i jämförelse med andra länder ett mycket lågt porto. Alla andra varor stiger i pris, det är inte orimligt att även portot kan göra det, säger Anders Holm.
 
PostNords förväntningar på en ny postlag.

Ökar mest och minst

Bostadsrätt i Stockholm: 204 %

Kvällstidning: 175 %

Tobak: 111 %

Big Mac: 87 %

Bränsle: 86 %

El: 82 %

Frukt: 73 %

Sjuk- och tandvård: 68 %

Restaurangbesök: 52 %

Skor: 1 %



Siffrorna gäller prisutveckling från 2000 till 2017.

Källa: SCB, Big Mac-index, Mäklarstatistik

Customer service