Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren
Ulrika med alla sina keramikvaser.
Ulrika samlar på keramikvaser

"Jag låser inte in något i ett bankfack – det är en levande samling i allra högsta grad"

I ett skåp hemma hos Ulrika finns ungefär 150 vaser. Hon samlar på keramik och letar konstant efter nästa “pricken över i:et” till huset i Helsingborg. Tjusningen med keramik? Att det både är vackert för ögat och är föremål som kan användas i vardagen.

– Jag har samlat på grejer så länge jag kan minnas. Jag tror det började med att jag tycker det är kul att gå på loppis och kolla auktioner – att jaga gamla fina saker, du vet. På så sätt växte också intresset för det här, berättar Ulrika som samlar på keramik av olika slag, framför allt vaser som hon har ungefär 150 av.

Ulrika har alltid samlat på olika saker – hon säger att det ligger i hennes dna att samla. Den första samlingen bestod av frimärken och ibland önskar hon att det hade stannat där. Frimärken tar ju betydligt mindre plats än keramik och är inte lika ömtåliga.

Varför blev det keramik?
– Det är så vackert och är man intresserad av heminredning, som jag är, letar man alltid efter pricken över i:et som tillför något till hemmet. Samtidigt är det inte bara prydnad utan saker jag kan använda i vardagen och det är viktigt för mig. Att vaserna inte bara står i ett skåp utan att jag fyller dem med blommor, och att tallrikarna åker fram vid speciella tillfällen, berättar hon och tillägger:
– Det är inte en samling som jag låser in i ett bankfack – det är en levande samling i allra högsta grad.

Gemenskapen på internet har gjort samlandet roligare

I ett skåp hemma i Helsingborg förvarar Ulrika all keramik som inte står utspridd i huset. Skåpet är fullt sedan länge men hon har trots det inga planer på att sluta och hon har också sällskap i sitt samlande – hennes svärmor samlar nämligen på samma sorts keramik.

Det blir ingen konkurrens er emellan?
– Vi samlar på lite olika saker så det brukar inte vara något problem. Hon är inne på lite mörkare grönt medan jag gillar det som är lite ljusare. Men vi brukar kolla med varandra så att vi inte budar mot varandra på samma grej. Det hade varit onödigt, konstaterar hon.

"Det är ju egentligen jättelöjligt att bli så exalterad över en vas."

Även om Ulrika säger sig ha svårt att anamma "en sak in, en sak ut" är hon mer kräsen med vad hon köper nu än vad hon var när hon började. Då köpte hon allt hon kom över även om det var missfärgat eller hade naggats i kanten.
– I början blev jag lycklig vad jag än hittade men nu måste jag begränsa mig. Har det nagg eller sprickor står jag faktiskt över. Men den stora förändringen från när jag började är ju internet. Förutom att man får ett mycket större utbud så finns det också en jättefin gemenskap på sociala medier bland oss som gillar detta. Det är ju egentligen jättelöjligt att bli så exalterad över en vas och då är det kul att det finns andra som känner precis likadant – och att man kan dela det.

Askfatet från morfar är en av favoriterna

Det finns flera favoriter hemma hos Ulrika men några står ut. Hon har bland annat en helvit vas vilket är ovanligt eftersom den här keramiken ofta har någon färgnyans eller orangea handtag. En golvvas ligger också extra nära hjärtat:
– Det är en maffig pjäs som drar blickarna till sig – verkligen en sådan sak som förhöjer inredningen och tillför något till ett rum, säger hon och tillägger:
– Men det speciella med en samling som den här är att många föremål är tätt förknippade med minnen och människor. Jag har till exempel ett askfat som var min morfars och varje gång jag plockar fram det tänker jag på honom. Det är fint att ha.

Customer service