Laila svarar på barnens brev till jultomten
I över hundra år har barn skrivit brev till jultomten. Med önskelistor, teckningar och nappar till renarna. Men visste du att tomtens assistent finns i Ljungby? Där jobbar Laila Eileby med att sprätta breven och se till att barnen får svar.
”Till Tomten, Nordpolen. OBS: Tomten fins!!!” står det på ett av de många brev som Laila Eileby får i stora backar till sitt jobb på PostNord Strålfors i Ljungby. Hon har svarat på brev till jultomten i två år nu och tycker att det är årets absolut roligaste uppdrag.
– Det blir sådan julstämning här på kontoret. Barnen lägger ner otroligt mycket tid och kraft på breven. De klipper och klistrar och skickar med små gåvor. En gång trillade det ut krossade pepparkakor ur kuvertet. De vill så gärna att tomten ska bli glad, berättar Laila Eileby som till vardags jobbar med kundsupport.
”Hjälp barnen med avsändare”
När Laila har sprättat ett kuvert letar hon först efter en avsändaradress. Om det finns hamnar den på ”tomtebrevslistan”. Om inte letar hon efter ledtrådar i brevet för att försöka lista ut avsändaren. Allt för att kunna skicka ett svar från jultomten.
– Det tråkigaste med det här är att många inte skriver komplett namn och adress. Det är otroligt trist när barnen engagerat sig så. Jag vill uppmana alla föräldrar att komplettera barnens brev med en avsändaradress, säger Laila Eileby.
För ett par år sedan tog PostNord hand om 100 000 brev adresserade till Jultomten.
I dag har brevmängden sjunkit, men det är fortfarande runt 15 000 kuvert som ska öppnas, sorteras och registreras.
Vad händer med breven efter att de öppnats?
– Vi sparar mycket här, men om det är några brev som sticker ut lite extra skickar vi dem till Postmuseum i Stockholm som bevarar dem i sina samlingar.
Är det något brev som du minns speciellt?
– För ett tag sen var det en liten flicka som hade skickat med sitt gosedjur. Det var så slitet, smutsigt och välanvänt, men hon tyckte att tomtebarnen skulle ha det. Det var väldigt gulligt.
– Många barn som blivit för stora för napp vill också donera sina nappar till tomtenissarnas eller renarnas bäbisar.
Vet du hur man adresserar rätt?
Brev från hela världen
På Postmuseum i Stockholm tar Hanna Nydahl emot ett 20-tal speciellt utvalda tomtebrev från PostNord Strålfors i Ljungby varje år. I samlingarna finns ungefär 1 500 brev från 1890-talet fram till nu.
– Allt började 1891 med en tidning som hette Jultomten. Barnen skrev till tidningen och passade på att berätta vad de önskade sig i julklapp. Tidningen lades ned 1934, men breven fortsatte att komma, berättar Hanna Nydahl som är samlingsansvarig på museet.
Och det är inte bara svenska barn som skrivit till tomten genom tiderna. Postmuseum har brev från 30 olika länder. De är adresserade till Father Christmas, Père Noël, Herr Weihnachtsmann eller Babbo Natale, och kommer från så vitt skilda länder som Kenya, Japan, Mexico, Malaysia och USA.
Ser du några skillnader i breven från då till nu?
– Barn önskar sig fler saker i dag. Då var det kanske en bok eller ett husdjur. Nu är det långa listor med leksaker, kläder och dataspel. Men det är nog mer en spegling av hur vi lever i dag än barnen i sig, säger Hanna Nydahl.
– Samtidigt är mycket sig likt. Det spelar ingen roll om man plockar fram ett brev från 1910 eller 2010, chansen är stor att det innehåller en försäkran om att barnet varit snällt. Och ätit sin spenat.
Utdrag ur breven”Hej tomten. Jag önskar mig en radiostyrd bil utan sladd. Och en Batman-bil. Ring mig sen!” ”Posten!!! Försenat pga stressad mamma!!! Har hört att ni skickar ett vykort, kanske fortfarande finns en chans?!” ”Jag skriver redan nu för att få ett paket innan de tar slut. God jul.” ”Hoppas du fått mycket god och söt gröt. Jag tackar väldigt mycket för målarboken jag fick för något år sedan. Det vore roligt om du kom i år också.”
|
Fakta: Brev till tomtenDet började med tidningen ”Jultomten” som startade 1891. Barnen skrev och berättade vad de önskade sig i julklapp. 1935 slutade tidningen att ges ut men barnen fortsatte att skriva. 1954 kontaktade en privatperson, Elsa Holst, Posten och frågade om inte hon och några vänner kunde få åta sig att besvara julbreven. Posten stod för portokostnader och övriga utgifter. Från och med julen 1979 tog Posten över uppgiften. Personal läser breven och letar efter adresser och sorterar på Sverige och utland. Alla med adress får ett förtryckt vykort till svar. Alla utlandsadresser får vykort på engelska. |
