50 år sedan Dagen P – ”Den största förändringen i Postens historia” | PostNord
Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

På denna webbplats används cookies. Vissa cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera som den ska. Andra cookies används för att optimera din användarupplevelse och möjliggöra för oss och våra samarbetspartners att ge dig relevant marknadsföring. Genom att klicka på "jag samtycker" godkänner du vår användning av cookies och behandling av dina personuppgifter enligt vår integritetspolicy. I integritetspolicyn kan du även läsa om hur du kan radera eller blockera cookies samt ta tillbaka lämnat samtycke. Läs om vår integritetspolicy och cookiepolicy.

50 år sedan Dagen P – ”Den största förändringen i Postens historia”

1968 brukar beskrivas som revolutionernas år. Men vid sidan av kårhusockupationer och Paris-kravaller genomgick svenska postväsendet en annan typ av omvälvning. I maj infördes ett nytt, genialiskt system som skulle förändra postverksamheten för alltid.

Fem siffror som berättar var du bor. Det är vad postnummersystemet handlar om. I dag är det en självklarhet för de flesta, men det är bara 50 år sedan införandet av postnummer revolutionerade det svenska samhället.

– Postnumren kom till för att stödja sortering och utdelning av brev, men i dag har många glömt dess ursprungliga betydelse. Det används till försäkringstariffer, lönelistor och lotterinummer. Det händer att företag blir riktigt sura om vi gör en stor förändring i postnummerstrukturen, säger PostNords postnummerexpert Tommy Jonsson.

Läs mer om postnummersystemet i Sverige.

Börge Österholm var med när postnummersystemet infördes 12 maj 1968. ”Även om det var en del inkörningsproblem gick det förvånansvärt fort för svenskarna att anpassa sig.” Foto: Kristina Sahlén/Postmuseum.
Börge Österholm var med när postnummersystemet infördes 12 maj 1968. ”Även om det var en del inkörningsproblem gick det förvånansvärt fort för svenskarna att anpassa sig.” Foto: Kristina Sahlén/Postmuseum.

Oväntade konsekvenser

Det är inte länge sedan PostNord genomförde en sådan förändring. Den 5 mars 2018 fick 90 000 svenska hushåll nya postnummer. För de flesta är det ett odramatiskt byte, men det kan få oväntade konsekvenser. Till exempel för killen som hade tatuerat in sitt gamla postnummer på armen, eller paret som plötsligt fick högre självrisk för att de enligt försäkringsbolaget hamnat i ett område med högre brottslighet. Trots att de inte flyttat en meter.

– Fem siffror som beskriver en geografi, det är en dröm för alla som håller på med dataregister. Det är ett supereffektivt sätt att strukturera upp Sverige på. Men alla som använder postnummersystemet till andra saker måste vara medvetna om att det kan förändras, just på grund av ursprungssyftet, säger Tommy Jonsson.

Unikt i Sverige

Det började redan 1956. Svenska Posten hade haft ett par tuffa år med kritik i media och nedskärningar som inte uppskattades av svenska folket. En parlamentarisk postutredning resulterade i ett betänkande på 300 sidor som lades fram 1962. Tre år senare tog Postens nya generaldirektör Nils Hörjel fram ett rationaliseringsprogram i åtta punkter som skulle modernisera verksamheten. En av de viktigaste var införandet av postnummer.

– Sverige var inte först i världen med postnummer, men det som var unikt var användandet av fem siffror. De tre första visar vilken ort brevet ska till och de två sista vilket adressblock. Det gjorde att man kunde rationalisera och effektivisera både sorteringen och brevbäringen, säger Börge Österholm, legendarisk chef på Posten som började sin bana 1963 som postkontrollör.

Tragisk påföljd

Att lägga fem siffror till sin adress låter ganska enkelt, men det var en stor omställning för både svenskarna och postpersonalen.
– Jag skulle säga att det är den största förändring Posten genomfört. Innan var man tvungen att utbilda Överpostiljoner som kunde 4 000 ortsnamn utantill och det var en lång och dyr utbildning. Nu kunde plötsligt vem som helst sortera post, säger Börge Österholm.

– Här finns ju också en stor tragik. Över en natt blev en hel yrkeskårs kompetens i princip värdelös.
Postnummersystemet skapade även förutsättningar för att jobba med brevsorteringsmaskiner.

– Det hade börjat komma på kontinenten, framförallt i Tyskland. I början av 1970-talet kunde vi starta med de första brevsorteringsmaskinerna i Sverige och där var postnumren helt avgörande, säger Börge Österholm.
 
Ta del av PostNords förändringsresa.

Skeptiska röster

Omläggningen förbereddes minutiöst. Det trycktes postnummerkataloger under parollen ”Numrera numera” och den 19 mars 1968 startade kampanjen på allvar. Annonser, affischer, filmvisningar, ljudsnuttar mellan låtarna i P3 och information i tv skulle se till att ingen svensk kunde missa Dagen P den 12 maj. Trots detta var många skeptiska till nymodigheten. Dagens Nyheter skrev lite syrligt att rationaliseringen innebär att ”en del av postverkets arbete nu avlastas på brevskrivarna”. I nya Kristinehamns-Posten undrade skribenten ”varför sorteringsmaskinerna inte kan lära sig läsa bokstäver lika väl som siffror?”.

– Det fanns säkert en hel del indignation, men svenskar är ”early adopters”. Som jag minns det gick det ändå häpnadsväckande fort för allmänheten att anpassa sig.

– Visst blev det en del fel i början. Somliga hittade på fem siffror och hoppades på det bästa. Men jag skulle ändå säga att 90 procent av breven var försedda med postnummer inom loppet av några månader, säger Börge Österholm.

Förlegat system?

50 år senare är det exakt samma system som ser till att vår post kommer till rätt brevlåda. Det mesta av brevsorteringen sker i dag med maskiner som blixtsnabbt läser både adress och postnummer.

– Det finns de som tycker att postnummersystemet är förlegat och att vi borde köra med koordinatsystem i stället. Det finns till exempel teknik där man delar in hela världen i rutor om 3x3 meter som får en unik kod, berättar PostNords Tommy Jonsson och fortsätter:

– Samtidigt skulle det vara en oerhörd omställning att byta, inte bara för PostNord utan för hela samhället. Vi har nästlat in oss i de här fem siffrorna och det finns inget i dag som talar för att systemet kommer att bytas ut inom överskådlig tid.

Fakta: Postnummer

Fram till 1968 sorterades Posten efter postort, vilket innebar att de postanställda var tvungna att lära sig samtliga postorter i Sverige och vilken postkupé som passerade orten. I mitten av 1960-talet tog Postens generaldirektör Nils Hörjel fram ett rationaliseringsprogram, varav den viktigaste reformen var postnumrens införande. Postnumret består av fem siffror som läggs till gatuadress och postort. De första tre siffrorna anger orten och de två sista ett adressblock om 1 000 mottagare. Det var unikt för Sverige. I många andra länder införde man bara tre siffror som angav orten. Systemet förvaltas av PostNord Sverige på uppdrag av Post- och telestyrelsen, PTS. Postnummerrådet fattar beslut om de större förändringar i systemet som genomförs årligen den första helgfria måndagen i mars. Rådet består av deltagare från PostNord, Bring, Fria Postoperatörers Förbund, Lantmäteriet, PTS, Svensk Direktreklam och Skatteverket.