Hoppa över navigering och sök
Vi stöder inte längre Internet Explorer. Överväg att byta till Chrome, Edge, Firefox eller en liknande webbläsare för en snabbare och smidigare upplevelse. Öppna i Microsoft Edge
Artiklar/Logistik

Här är logistiken som räddar liv

Nu ökar behovet av humanitär logistik på grund av pandemi och krig.
Experten Gyöngyi Kovacs förklarar varför det är så viktigt i krishantering – och hur du kan hjälpa till.

Logistik är en viktig faktor i krishantering. Kriser påverkar försörjningskedjor på många sätt: det finns avbrott i produktion och i leveranskedjor, men också i efterfrågan.

– Pandemin har visat hur känsliga våra leveranskedjor kan vara, med allt från hur avbrott i flygtrafik påverkar medicinsk försörjning till hur panikköp leder till störningar i olika slags produkters tillgänglighet. Toalettpapper är ett klassiskt exempel där det panikköptes även i Finland – trots att den sortens papper tillverkas just här. Pandemin är ett bra exempel på hur krishantering behövs i varje land, säger Gyöngyi Kovacs, finländsk professor och expert inom humanitär logistik.

Uppdaterade lager viktigt i kris

Enligt henne finns det en beredskap för olika typer av kriser. Däri ingår beredskapslager där man utgår från olika scenarier lokalt, nationellt och internationellt för att bedöma vad som kommer att behövas för olika ändamål, exempelvis var lagret ska befinna sig och vilka produkter som kan komma att användas.

– Det gäller att kunna omsätta lagret och undvika svinn på grund av förfallodatum. Samtidigt försöker man standardisera och modularisera produkter och kits som kan levereras. Därmed blir det enklare för olika humanitära organisationer att arbeta tillsammans, och för olika användare att utbildas för att kunna använda produkterna på ett smidigt sätt.

Logistiken behöver vara flexibel

I en krigssituation är behovet och efterfrågan dynamiskt. Visserligen ökar behovet av medicinsk hjälp, men det handlar också om var personer befinner sig, vilka marknader som fortfarande fungerar och vilka leveranskedjor som har avbrutits eller ej.

– Mycket kan även bero på strömförsörjning och vädret. Något som är vanligt i krig är att många tvingas lämna sina hem. Det finns både internflyktningar och sådana som lämnar landet. Därmed finns det också humanitärt bistånd, och logistik, av olika slag, säger Gyöngyi Kovacs.

Hjälpbehovet måste styra

Att vissa insamlingar fastnar på vägen är inte så konstigt. Alla försöker hjälpa till, men inte alla förstår sig på logistik, som hon själv uttrycker det.

– Det gäller ju inte bara att samla in varor utan också om att kunna leverera till dem som faktiskt är i behov av varorna. Ur en logistisk synvinkel behövs allt från transport till olika slags dokument för frakten, förtullning, kylkedjan – och då har vi inte ens talat om transportsäkerhet, eller om var och hur frakten ska tas emot. En ännu viktigare aspekt är behovet. Utan att veta vad som behövs kan man nog inte skicka i väg vad som helst. Humanitära organisationer börjar alltid med att fastställa behovet och levererar enligt det.

Går att hjälpa på olika sätt

Logistiskt kunnande har på senare tid blivit en allt större attraktionsfaktor. Antalet jobb ökar nu dramatiskt inom nischen, inte minst i en tid när humanitär logistik hamnat på våra läppar. Och det finns mycket att göra och bidra med.

– Man kan exempelvis jobba för eller leverera till en humanitär organisation, stötta flyktinghjälpen eller stödja olika insatser med pengar, säger Gyöngyi Kovacs.

Hon menar att det är bara är positivt och viktigt att man vill hjälpa till i krissituationer:
– Och om man inte kan logistik själv kan man alltid stödja de organisationerna som kan, fast hellre med pengar eller med leveranser som de faktiskt har bett om.

Så arbetar PostNord i kristider