Rosersberg är navet för den utsläppsfria transporten
Det är sju mil från Sveriges största postterminal Rosersberg till Morgongåva i Norduppland. Tidigare körde där tunga lastbilskonvojer, men nu är de utbytta till tre eldrivna lastbilar. Projektet är ett samarbete mellan PostNord, Apotea och Einride – och navet kring vilket allt kretsar är den snillrika crossdock-lösningen i Rosersberg.
Allt började i augusti förra året. Apoteas vd, Pär Svärdson, satt i bilen med vd-assistenten och affärsutvecklaren Rebecca Rehn. De var på väg mot Stockholm från Apoteas stora lager i Morgongåva.
”Om man ändå kunde minska transporterna på något sätt, det här känns inte bra”, tänkte Pär Svärdson högt.
Rebecca höll med.
”Tänk om alla paket kunde åka kollektivt i stället, kanske i någon slags elbuss!”
Att det finns ett uttryck som lyder ”Great minds think alike” är ingen slump. För ungefär samtidigt som Apotea tänkte stort och fritt om minskade utsläpp på sträckan Morgongåva–Stockholm gick transportföretaget Einride i liknande funderingar på sitt håll.
– Einride kontaktade mig för att diskutera saken, berättar Pär Svärdson, och jag hade ju redan hunnit tänka på det så allt gick ganska fort.
Unik lösning tillsammans med PostNord
Ganska snart gick tankarna till PostNord-terminalen i Rosersberg. Hur skulle man kunna använda det strategiska läget på bästa möjliga vis? Bara sju mil från Morgongåva och med tågförbindelse ut till hela Sverige? Skulle man kunna köra paketen utsläppsfritt från lagret i Morgongåva ända till – låt oss säga – Malmö?
Ett möte med PostNords vd Mathias Krümmel bokades.
– Jag minns det där första mötet. Det var på ett visionärt plan, vi ville verkligen åstadkomma det här tillsammans, säger Rebecca Rehn.
– Tillsammans har vi arbetat fram en helt unik lösning – vi har inte plockat den från någon utan byggt upp den från en vision till vad den blivit hittills i dag. Ingen av oss hade kunnat göra det på egen hand, klimatfrågan är en alldeles för komplex knut att lösa. Vi måste ta ett gemensamt ansvar. Det var samarbetet som var nyckeln, säger Erica Haslbrunner, Key Account Manager på PostNord.
Crossdockingen minskar lagerhållningen
Dagar och timmar har ägnats åt projektet, man har kommit på idéer som skrotats, andra idéer som varit briljanta från början. Tillsammans har man knådat fram en lösning som minskar både på utsläppen och kostnaderna. Resultatet är tre helt eldrivna lastbilar som nu går mellan Morgongåva och Rosersberg enligt en fast tidtabell. Godset lämnas i Rosersberg där terminalpersonalen tar över och crossdockar innan paketen körs ut till de olika destinationerna i Stockholm.
Crossdockingen innebär att merparten av det inkommande godset lastas om direkt på en utgående transport, en så kallad slingbil. Tack vare det här systemet minskar man lagerhållningen. I Rosersberg har personalen 20 minuter på sig att lasta av och säkerställa att rätt bur eller pall hamnar i rätt slingbil och lastas i rätt ordning. Slingbilarna körs hela veckan, med flera turer varje dag, även helger.
Samarbetet gör projektet till en succé
– Vårt partnerskap är ett konkret exempel på hur man framgångsrikt kan ställa om den här typen av flöden – genom att våga ifrågasätta gamla strukturer och se fördelarna som kommer med ny teknik, säger Robert Ziegler, Europachef på Einride.
Pär Svärdson håller med:
– Har man, som vi, miljövisionen gemensam så blir det lättare att ha en samsyn på vad man ska göra. Vi hade ett gemensamt mål. Det var aldrig fråga om om, utan hur.
Men projektet har inte varit utan utmaningar. För att garantera att konsumenten ska få sin produkt i tid tvingades Apotea lägga om arbetstiderna på lagret i Morgongåva. Och man insåg ett par månader in i projektet att man måste lösa flödet av tomburar tillbaka till Morgongåva med samma crossdock-flöde som själva godset. Men en av de största utmaningarna har varit själva laddningen av bilarna. De behöver ladda i 45 minuter vid ändstationerna innan de kan vända tillbaka igen. Hur mycket el som går åt beror på hur tungt lastad den är. Även om Rosersbergsterminalen varit väl utrustad med el har man fått bygga om en del transformatorer för att få till de kraftigare laddningsstationerna som krävs för lastbilarna.
– Det var lite struligt med laddstationerna i början, och det gjorde att bilarna inte kom i tid, säger Erica Haslbrunner och tillägger att för att kunna hålla löftet till konsumenterna att leverera utan förseningar har mycket tid och pengar investerats.
Inga fler halvfulla lastbilar
Infrastrukturen har alltså byggts upp under året.
– Att elektrifiera transport på det här sättet är inte så enkelt att man byter ut en diesellastbil mot en elektrisk. Infrastrukturen måste finnas på plats så att man kan digitalisera hela flödet för att kunna analysera saker som vägunderlag, väder och last för att kunna planera körschemat i detalj. I dag kör många lastbilar halvfulla eller tomma, men med elektrifieringen, digitaliseringen och automatiseringen kan vi undvika det, säger Einrides Robert Ziegler.
Att bygga en helt ny infrastruktur tar egentligen lång tid men alla inblandade är förvånade över hur fort det gått den här gången.
Eldrivna leveranser till Malmö och Göteborg
Just nu är projektet inne i sin första fas, i nästa kommer även returerna från Apoteas konsumenter att kunna hanteras på samma sätt. Idén är att returadressen ska vara Rosersberg och att paketen snabbt lastas över till el-lastbilen mot Morgongåva.
Nästa steg är att dra ännu fler fördelar av Rosersbergsterminalens strategiska placering. Att kunna lasta om godset till tågen på ett smidigt sätt så att paketen i en snar framtid kan köras helt utsläppsfritt, och dessutom med snabbare leverans än någon kan erbjuda idag, från Morgongåva till Malmö och Göteborg i en kedja av el-lastbil, tåg och sedan el-lastbil igen.
Slutmålet? Att få med sig hela branschen, att skapa förändring på riktigt.
– Vi vill inte bara klimatkompensera eller syssla med så kallad greenwashing, vi vill utmana branschen att bli helt utsläppsfria, säger PostNords Erica Haslbrunner.
Apoteas Rebecca Rehn instämmer.
– Det krävs satsningar på infrastrukturen från politiskt håll och inte bara initiativ från näringslivet. Vi som enskilt företag kan inte vara avgörande, utvecklingen bygger på att det satsas på viktiga samhällsfunktioner och att fler hakar på, säger Rebecca Rehn.
Samarbetet i siffror
|