Brevskola

Den här sidan riktar sig till dig som är lärare eller förälder till barn i åldern 6–12 år. Här hittar du idéer, inspiration och verktyg för att komma igång med brevskrivande.

I filmen får eleverna följa hur ett brev skrivs, läggs i kuvert, adresseras, frankeras och skickas vidare till mottagaren.

Så här skriver du ett brev

Skriv brevet Skriv till någon du vill säga något till.
Lägg brevet i ett kuvert Vik brevet och lägg det i ett kuvert.
Skriv mottagaren På framsidan av kuvertet, till höger, skriver du vem brevet ska till: namn, adress, postnummer och ort. Skriv tydligt, så hjälper du brevet att hitta rätt.
Skriv avsändare På baksidan av kuvertet, högst upp, skriver du vem brevet kommer från. Det kallas avsändare och gör att brevet kan skickas tillbaka om det inte skulle komma fram.
Sätt på frimärke Sätt frimärket uppe till höger på framsidan av kuvertet, ovanför mottagaren. För ett vanligt brev inom Sverige räcker oftast ett frimärke.
Posta brevet Stäng kuvertet och lägg brevet i en brevlåda. Sedan hämtas, sorteras och delas brevet ut till den som ska få det.

När barn skriver för hand aktiveras flera delar av hjärnan samtidigt. Syn, rörelse, känsel och minne samverkar när bokstäver formas, vilket skapar fler kopplingar i hjärnan än när man skriver på tangentbord. Forskning visar att detta kan stödja både lärande och språkutveckling.

Att skriva för hand hjälper också barn att lära känna bokstävernas former och koppla dem till ljud och ord. Studier tyder dessutom på att handskrivning kan stärka minnet och koncentrationen.

I en tid då mycket kommunikation sker digitalt har handskrivningen fortfarande en viktig roll. Genom att använda pennan får barn träna färdigheter som hjälper dem att förstå, lära och uttrycka sig – genom hela livet.

Källa: Eva Ose Askvik, F. R. (Ruud) van der Weel, Audrey van der Meer, The Importance of Cursive Handwriting Over Typewriting for Learning in the Classroom, Frontiers in Psychology (28 juli 2000).

Börja med att prata om varför det är värdefullt att skriva. När man skriver får man tid att tänka efter. Man kan sätta ord på sådant som kan vara svårt att säga högt.

Prata också om brevhemligheten. Ett brev får bara öppnas och läsas av den som får det. Det gör brevet till ett tryggt sätt att skriva något personligt till någon annan.

Prata om brevhemligheten Börja med att berätta att ett brev bara får öppnas och läsas av den som får det. Ingen annan får öppna brevet på vägen.
Välj mottagare Be eleverna välja någon de vill skriva till. Det kan vara en vän, en familjemedlem, en lärare eller någon annan de litar på.
Skriv något personligt Låt eleverna skriva något de vill berätta, fråga eller dela. Påminn om att de själva bestämmer hur mycket de vill skriva.
Lägg brevet i kuvert Eleverna viker brevet, lägger det i kuvert och stänger det. Här blir brevhemligheten konkret: brevet är nu bara för mottagaren.
Bestäm vad som händer sedan Brevet kan skickas, ges direkt till personen eller sparas. Det viktiga är att eleverna förstår att brevet är personligt och riktat till någon särskild.

Prata först i klassen Börja med att prata om vad man kan berätta för någon man inte känner än.
Låt eleverna välja innehåll Be eleverna skriva ner tre saker om sig själva och två frågor de vill ställa till sin brevvän.
Skriv brevet Låt eleverna följa en enkel struktur: hälsa, presentera sig, berätta något om sig själva och ställa frågor.
Använd startmeningar Ge stöd på meningar att börja brevet med. Till exempel “Hej! Jag heter…”, “På fritiden gillar jag…”, eller “Jag undrar xx?”.
Skicka brevet Låt eleverna lägga brevet i kuvert samt skriva mottagare och avsändare. Prata om vad som händer när brevet skickas.

Prata om att tacka någon Börja med att prata om att man kan tacka för både stora och små saker.
Välj en person Be eleverna skriva ner tre saker om sig själva och två frågor de vill ställa till sin brevvän.
Skriv brevet Låt eleverna berätta vad personen gjorde och varför det betydde något.
Använd startmeningar Ge stöd på meningar att börja brevet med. Till exempel ”Tack för att du…”, ”Jag blev glad när du…”, eller ”Det betydde mycket för mig att…”.
Skicka brevet Låt eleverna lägga brevet i kuvert samt skriva mottagare och avsändare. Prata om vad som händer när brevet skickas.

Prata om att skriva av sig Berätta att skrivande kan vara ett sätt att få ner tankar och känslor på papper, särskilt sådant som kan vara svårt att säga högt.
Välj en tanke eller känsla Be eleverna fundera på något de tänker på, längtar efter, oroar sig för eller vill berätta.
Skriv utan krav på att visa Låt eleverna skriva fritt till sig själva, till någon de litar på eller till en tänkt mottagare. Påminn om att brevet inte behöver läsas upp eller skickas.
Ge stöd med startmeningar Till exempel “Just nu tänker jag på…”, “Det känns bra när…”, “Det känns svårt när…”, eller “Jag skulle vilja säga…”.
Skicka brevet Låt eleverna lägga brevet i kuvert samt skriva mottagare och avsändare. Prata om vad som händer när brevet skickas.

Börja med en tanke om framtiden Prata med eleverna om hur det kan kännas att skriva till sig själv längre fram. Vad vill man komma ihåg? Vad hoppas man ska ha hänt?
Välj vad brevet ska handla om Be eleverna fundera på något de längtar efter, något de vill bli bättre på eller något de är lite nervösa för.
Låt eleverna skriva till sig själva Låt eleverna skriva ett brev till sitt framtida jag. Brevet kan öppnas senare, till exempel vid terminens slut eller nästa skolstart.
Använd startmeningar Ge stöd på meningar att börja brevet med. Till exempel ”Just nu hoppas jag…”, ”Den här terminen vill jag…”, ”Jag är lite nervös för…”, eller ”Jag vill komma ihåg att…”.
Spara brevet Låt eleverna lägga brevet i kuvert, skriva sitt eget namn på och bestäm tillsammans när breven ska öppnas igen.

Det som skrivs i ett brev är bara för mottagaren. Ingen brevbärare eller annan obehörig får öppna och läsa innehållet på vägen. Det brukar kallas brevhemligheten.

Detta gör brevet till en trygg och personlig form av kommunikation. Där får orden färdas skyddade hela vägen fram till mottagaren.

På Postmuseum finns berättelser om brev från olika tider, som visar hur människor har hållit kontakt, delat tankar och bevarat sådant som bara var menat för mottagaren.

Astrid Lindgren i basker. Fotograf: © Jacob Forsell

Bland alla tusentals brev som skickades till Astrid Lindgren från barn över hela världen fanns ett från 12-åriga Sara Schwardt (då Sara Ljungcrantz) i Borås. Något i hennes brev fick Astrid att stanna upp och svara.

Det blev början på en personlig brevväxling. Under mer än 30 år skrev de brev till varandra, med tankar och hemligheter som bara var till för dem.

När forskaren Lena Törnqvist skulle katalogisera Astrid Lindgrens stora personarkiv på Kungliga biblioteket upptäckte hon den dittills okända brevväxlingen. Den finns idag samlad och utgiven i en bok, ”Dina brev lägger jag under madrassen” (2012), och visar hur ett brev kan bli början på ett långt samtal, även mellan två personer som inte kände varandra innan.

PostNord och Friends samarbetar för en tryggare skolstart. Tillsammans skickar vi ut en skolstartsguide till 536 000 hushåll med barn i skolåldern. Den innehåller tips och råd om hur man kan vara en bra kompis och stötta någon som blir utsatt.

I utskicket finns också brevpapper och ett frankerat kuvert, redo att fyllas med omtanke. För ibland kan ett enkelt ”hej” göra stor skillnad – både på papper och i verkligheten.

Läs mer om Friends arbete för trygghet och inkludering på friends.se.