Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

Vi använder cookies bl.a. för att webbplatsen ska fungera ordentligt, för att samla besöksstatistik, optimera användarvänligheten och för viss marknadsföring. Du accepterar användningen av cookies genom att stänga denna ruta. Läs mer om Cookies

Så viktig är lantbrevbäraren för landsbygden

För landsbygdsborna är brevbäringen en livsviktig tjänst. När lantbrevbäraren Anna-Karin Nilsson kör sin runda står kunderna och väntar vid brevlådan.

Anna-Karin Nilsson börjar arbetsdagen 6.45 på kontoret i Luleå där hon och de andra lantbrevbärarna sorterar brev och paket som ska ut i de olika distrikten. Vid 8.30 ger hon sig ut på sin dagliga runda, upp till 27 mil tur och retur. Den tar henne till samhällen och byar som Råneå och Överkalix norr om Luleå i Norrbotten. Hon upplever mötet med kunderna som något mer än enbart ett jobb som utförs. Det blir småprat vid postlådan. Ibland blir hon bjuden på kaffe.

– De väntar gärna vid lådorna och kan nästan ställa klockan efter mig.
Lantbrevbäringen är livsviktig för de som bor på landsbygden. Eller som Staffan Nilsson, ordförande för Hela Sverige ska leva, uttrycker det:

– Det är pulsådern för alla som bor långt från annan service. Det gäller även för många småföretagare som behöver ta emot eller skicka varor.

– Lantbrevbäringen är det som gör att vi på landsbygden kan ta del av det positiva som globaliseringen för med sig. Vi tycker att PostNord sköter sitt samhällsuppdrag bra.

Från platta kuvert till paketleveranser vid dörren. Läs om PostNords förändringsresa.

Enligt en SIFO-undersökning från hösten 2015 är 86 procent av landsbygdsborna nöjda med postservicen. Brevbäring är också, efter bredband och mobiltelefontäckning, den service som landsbygdsbor tycker är viktigast för att få vardagen att fungera. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva menar att denna service måste finnas, men eftersom brevvolymerna har minskat med hälften behöver det ske förändringar, till exempel i distributionstider.

– Vad det innebär vet vi inte. Men om det handlar om att lämna kravet på övernattsbefordran blir det inga starka protester från oss. Det som är riktigt brådskande finns det annan teknik för i dag, säger Staffan Nilsson.
Just kravet på att dela ut 85 procent av alla försändelser dagen efter att de postas är något som är under utredning i och med det nya lagförslag kring postverksamheten som bereds i år.

– För oss är det viktigare med femdagarsutdelning än övernattsbefordran. Även pristaket på frimärken skulle kunna tas bort, säger Staffan Nilsson.

– PostNord är ett bolag och staten har sagt att det ska generera vinst. När brevvolymerna minskar är det kanske inte möjligt att ha ett reglerat pris i längden.

PostNords förväntningar på en ny postlag – en hållbar postservice i hela Sverige.

Utdelning på landsbygden ligger PostNord varmt om hjärtat. Lantbrevbärarna har i alla tider utfört en hel del annan service, och nästan fungerat som vandrande postkontor. Det som har hänt under de senaste åren är att en rad av de banktjänster som brevbäraren kunde hjälpa till med har flyttat till internet. Däremot har leveransen av paket ökat kraftigt under de senaste tio åren i takt med att e-handeln ökat.

Det här märks inte minst i Anna-Karin Nilssons bil där paketmängden bara blir större och större. Bland lantbrevbärarna i Luleå distribueras cirka 300 paket en vanlig vecka.

Lantbrevbäringen genom tiderna

  • Lantbrevbäring infördes 1878 för att ersätta olönsamma poststationer och tillgodose landsbygdens behov av postutväxling. Under lantbrevbäringens två första år kunde mer än 200 poststationer dras in. Dock inte utan protester från ortsbefolkningen.

  • Lantbrevbäringen växte och förvandlades till små rullande postkontor, som nästan gav alla hushåll på landsorten samma service som tätortsbefolkningen fick. 1969 blev lantbrevbäraren jämställd med postkassören och utförde samma tjänster som denna.

  • 1974 inleddes ett samarbete mellan Posten och kommunerna om social service till gamla, sjuka och ensamma människor på landet. För en viss ersättning utförde lantbrevbäraren en rad ärenden som att ta med matvaror, gå på apoteket och hälsa på i stugorna.

  • När postkontoren avvecklades i början av 2000-talet minskade tjänsteutbudet hos lantbrevbäraren. Då hade efterfrågan på banktjänster minskat i takt med den ökade digitaliseringen av samhället. I stället växte distributionen av paket.