Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

Vi använder cookies bl.a. för att webbplatsen ska fungera ordentligt, för att samla besöksstatistik, optimera användarvänligheten och för viss marknadsföring. Du accepterar användningen av cookies genom att stänga denna ruta. Läs mer om Cookies

Månadsanalys september 2016

PostNords månadsanalys beskriver svenskars konsumtionsbeteende på nätet. Den ska bidra till att öka kunskapen om hur köpbeteendet förändras över tid och var vi står i digitaliseringen av det svenska detaljhandelslandskapet.

Hur stor andel av vår konsumtion sker på nätet om 10 år?

Var går gränsen mellan e-handel och fysisk handel egentligen? Är definitionen på e-handel förlegad? Och hur vill svenska konsumenter egentligen handla i framtiden?

I september handlade 66 procent av svenskarna varor på nätet, men hur stor andel av svenskarnas konsumtion kommer i framtiden att ske via nätet? I slutet av september publicerade Handelsanställdas förbund en rapport – Tar e-handeln över?​ – där de, bland annat utifrån PostNords e-barometer och DIBS årliga e-handelsrapport, beskrivit tre olika scenarier om e-handelns framtid. Med utgångspunkt från rapporten ger jag här min syn på e-handelns framtida tillväxt eller snarare på handeln generellt och konsumentbeteendet specifikt. Vi (läs samhället) tenderar att överskatta teknikens påverkan på kort sikt, men underskattar teknikens effekt på lång sikt, vilket gör att prognoser ibland kan vara svårbedömda.

“We tend to overestimate the effect of a technology in the short run and underestimate the effect in the long run” – Amaras law

E-handeln står idag för knappt 7 procent av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige. 93 procent av all försäljning sker alltså fortfarande i fysisk butik. Av 726 miljarder kronor som detaljhandeln omsatte 2015, skedde cirka 50 miljarder på nätet. Det betyder att det finns cirka 680 miljarder kvar i den fysiska världen. Räknar man bort livsmedelsförsäljningen på nätet, som står för knappt hälften av all försäljning i detaljhandeln totalt sett, men marginell på nätet, är andelen uppe i cirka 12 procent. Det betyder att var tionde köp idag görs på nätet. Räknar man även in hur vi konsumenter faktiskt rör oss mellan de olika försäljningskanalerna och hur många köp som föranleds av digitala inslag, är siffran betydligt högre. I e-barometern räknade vi ut att ungefär hälften av konsumenternas senaste köp (om vi bortser från livsmedelsinköpen) hade digitala inslag. Det vill säga där konsumenterna använt till exempel mobilen, paddan eller datorn innan ett köp genomförts. Och det går faktiskt inte att undvika att prata om mobiltelefonen betydelse inför ett köp, då den gjort oss praktiskt taget helt oberoende av tid och rum och där vi inte längre är bundna till en fysisk handelsplats.

När vi väl börjar handla livsmedel mer löpande på nätet, kommer det sannolikt att ge fart åt samtliga andra branscher också, eftersom det är en så pass stor del av våra liv och rutiner. Och då kommer vi osökt in på frågan om just hur stor e-handeln egentligen kan bli. Handelsanställdas förbunds rapport presenterade tre scenarier för e-handelns framtida tillväxt på 10 års sikt: ett svagt scenario där e-handeln spås motsvara cirka 13–14 procent av den totala detaljhandeln, ett medelstarkt scenario om 21–23 procents andel och ett starkt scenario där e-handeln spås motsvara cirka 27–32 procent av den totala detaljhandeln. Vad är då rimligt? Som skrivet ovan så tror jag att man ibland tenderar att överskatta hur snabbt allt går på kort sikt. Även om det aldrig kommer att gå så långsamt som det gör just nu” (enligt Google), så tror jag att tidsspannet på tio år är lite för kort för att vi ska få se det där dramatiska e-handelsskiftet. Att e-handeln står för cirka 20-25 procent inom tio år är nog det som är mest rimligt utifrån min erfarenhet, men efter det kan det rassla till. Den tekniska utvecklingen, med allt ifrån instant commerce, Internet of things och Virtual Reality-koncept, till ökad konsumentmognad och allt mer bekväma och konsumentfokuserade leveranser, driver på utvecklingen inom e-handeln.

Sedan kan man även fråga sig om definitionen på e-handeln är på väg att bli föråldrad. Vi konsumenter rör oss mellan en rad touchpoints innan vi genomför ett köp, vilket gör det svårt att på sikt dra en gräns för vad som faktiskt är ett e-handelsköp och vad som är ett fysiskt köp. Och jag (bland flera andra) har sagt det förr och säger det igen – konsumenterna bryr sig inte om vad det kallas, e-handel, multi, omni eller unified commerce – de vill bara handla!

Carin Blom, detaljhandelsanalytiker PostNord Sverige

Resultat från septembers månadsanalys

  • I september handlade 66 procent av svenskarna varor på nätet. Var femte har e-handlat från utlandet.
  • De populäraste länderna att handla från är Kina följt av Storbritannien och USA.
  • Totalt gjordes 3,2 miljoner avslut med mobiltelefon under september – motsvarande cirka 29 procent av alla köp.

66 procent av svenskarna e-handlade varor under september

66 procent av Sveriges befolkning handlade varor på internet under september 2016. Sammanlagt uppskattade svenskarna att de tog emot 10,9 miljoner e-handlade försändelser under september, motsvarande siffra under augusti var 11,7 miljoner. De varor som dominerade e-handelsköpen i september var kläder/skor, som 35 procent av e-handelskonsumenterna köpte, följt av böcker/media (28 %) och skönhet/hälsa (25 %). 

Diagram 1 Diagram 1. Andelen svenskar som anger att de e-handlat varor under den senaste månaden.

Var fjärde e-handelsleverans från utlandet

Andelen av Sveriges befolkning som e-handlade varor från utländska sajter var 17 procent under september 2016. Var fjärde (23 %) e-handlade paket som levererades till svenskarna var köpt från en utländsk sajt. Av de som e-handlade från utlandet handlade 33 procent från Kina under september månad, 23 procent från Storbritannien och 19 procent från USA. De varor som flest e-handlade från utländska sajter var kläder/skor (29 %), hemelektronik (24 %) följt av sport och fritid samt bil- och båttillbehör (båda 10 %). 

Diagram 2 Diagram 2. Andel av e-handelsförsändelserna som levererats från utlandet under den senaste månaden.

3 av 10 e-handelsköp av varor sker via mobil

19 procent av svenskarna e-handlade varor med sin mobiltelefon i september. Sammanlagt uppskattar konsumenterna att de gjorde 3,2 miljoner avslut med mobilen i september, vilket innebär att 29 procent av alla e-handlade köp genomfördes med mobiltelefon. 

Diagram 4 Diagram 4. Andel av e-handelsköpen av varor där avslutet sker med mobiltelefon.

Cirka 7 procent av varorna returnerades

Konsumenterna uppskattar att de returnerade omkring 675 000 e-handlade varor under augusti, vilket innebär att knappt sex procent av alla e-handlade försändelser skickades tillbaka.

Diagram 5 Diagram 5. Andel av de e-handlade försändelserna som konsumenter returnerat.

 

Om månadsanalysen
PostNords detaljhandelsanalytiker Carin Blom analyserar varje månad utvecklingen av svenskarnas konsumtion av varor via internet. Analysen sker utifrån en undersökning som TNS SIFO genomför i ett riksrepresentativt urval om cirka 1 500 konsumenter i Sverige mellan 18–79 år. Septembers månadsanalys bygger på en undersökning som genomfördes första veckan i september med 1 603 respondenter. Undersökningarna genomfördes med TNS SIFOs webbpanel.

Carin Blom Carin Blom, detaljhandelsanalytiker PostNord Sverige