Gå direkt till sidans huvudinnehåll Gå till huvudmenyn Gå till språkväljaren

Vi använder cookies bl.a. för att webbplatsen ska fungera ordentligt, för att samla besöksstatistik, optimera användarvänligheten och för viss marknadsföring. Du accepterar användningen av cookies genom att stänga denna ruta. Läs mer om Cookies

Man vs Machine - så väljer du sida smart

Kommer framtidens lager vara helt automatiserade? Säkert, men vi är långt ifrån där än. För en del verksamheter passar det inte alls med automatiserade lösningar, medan andra kan effektiviseras avsevärt.

Här är sju områden du bör tänka till kring om du överväger att satsa på automation:

1. Definitionen av automation och manuellt

Gränsen mellan automatiserade och manuella lagerlösningar kan vara lite flytande. Men här har vi definierat manuellt lager som att plockaren fysiskt färdas till platsen där varan finns lagrad, även kallat man-to-goods. När systemen däremot transporterar varorna till plockaren, goods-to-man, börjar vi tala om automation. Samtidigt är det bra att komma ihåg att många företag kombinerar manuella och automatiserade lösningar.

Till exempel väljer en del att automatisera hanteringen av artiklar med stor omsättning, medan mindre frekventa eller skrymmande varor plockas manuellt. Andra väljer att bara automatisera packning och emballering.

2. Löner och lokaler

Två av de största kostnaderna i lagersammanhang är löner och lokaler, och att sänka lönekostnaderna är därför en vanlig anledning till att automatisera. Om det finns många olika artiklar på lagret kan det till exempel vara betydligt mer kostnadseffektivt att låta varorna plockas av maskiner, till exempel kranar, och levereras till plockstationerna via transportband.

Automatiserade system kan även sänka lokalkostnaderna eftersom de är mer yteffektiva än manuella lösningar. Här krävs inga breda gångar för truckar – en kran eller skyttel behöver bara en smal passage. Dessutom är det möjligt att bygga lagret betydligt högre än vad som är möjligt när plocket görs med vanlig gaffeltruck.

3. Här passar automation bäst

Eftersom automation innebär stora investeringar passar det bäst för verksamheter som har stark tillväxt, eller kan förutse efterfrågan de närmaste åren med relativt stor säkerhet. Automatiserade system byggs nämligen utifrån en viss maxkapacitet, och om orderingången skulle minska innebär det att lagret sitter fast med dyr överkapacitet.

Generellt kan det sägas att repetitiva uppgifter med likformigt gods, till exempel stapling av lådor i samma storlek på pall, är mest lämpade att automatisera. Visst, automation fungerar även för mer avancerade uppgifter, men lösningarna blir då såpass dyra att de oftast inte lönar sig.

Eftersom systemen byggs för artiklar av ett visst format och storlek bör den som satsar på automation även vara säker på att produkterna och förpackningsstorlekarna inte kommer att förändras speciellt mycket inom överskådlig framtid. Inte heller platsen för lagret, eftersom systemen är svåra att flytta på.

4. Högre kvalitet och bättre säkerhet

Andra fördelar med automation är att det går att hålla i gång lagerverksamheten dygnet runt utan att personalkostnaderna blir alltför höga, och att lösningarna minskar antalet plockfel, vilket i sin tur höjer kvaliteten och kundnöjdheten. För även med hjälp av avancerade system, som pick-by-voice, kan det bli fel när människor sköter plocket, medan maskiner alltid utför ett exakt arbete.

Ytterligare en faktor, som inte gäller alla verksamheter men som är nog så viktig, är att automation kan öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön för medarbetarna. Speciellt på lager som kräver många tunga lyft och repetitiva rörelser, eller där det finns andra riskfaktorer som buller, gas, eller stark kyla.

5. Risker och nackdelar

Så vilka risker och nackdelar finns det med automatiserade lösningar? Något som ofta lyfts fram är den långa payoff-tiden, som vanligtvis ligger på fem år, vilket får många att dra sig för att investera. Det kan jämföras med WMS (lagerstyrningssystem), som brukar löna sig inom 2–3 år.

Flexibiliteten är en annan stötesten. Automatiserade system består av avancerad mekanik och mjukvara, vilket gör dem svåra att flytta och modifiera. På ett manuellt lager däremot går det relativt lätt att flytta lagerhyllor, ändra flöden och lägga till nya funktioner.
Och precis som för maskiner i allmänhet blir det fel på automatiserade system ibland, och när en del slutar fungera stannar resten också.

För att minimera risken för långvariga driftstopp har många företag därför egna tekniker som sköter förebyggande underhåll och felavhjälpning – kostnader som också måste tas med i beräkningarna.

6. Hantera säsongsvariationer

Som vi nämnt tidigare byggs automatiserade system för en viss maxkapacitet. Det innebär att företag med stor variation i efterfrågan, till exempel handeln, bara utnyttjar lösningen fullt ut under topparna, som julruschen, och kanske endast till 50 procent under resten av året.

Under sådana förutsättningar kan det vara bättre att installera ett automatiserat system som bara hanterar 60–80 procent av maximal efterfrågan, och att komplettera med en manuell lösning under de mest intensiva perioderna.

7. Framtiden

Många detaljhandelskedjor i Norden har redan automatiserat, och flera är på gång. Även e-handelsföretagen kommer troligtvis satsa mer på automation eftersom de har många små ordrar som ska hanteras på mycket kort tid.

I takt med att automatiserade lösningar blir alltmer flexibla och kostnadseffektiva kommer vi med största sannolikhet se betydligt mer av dem i framtiden.


För- och nackdelar med manuell hantering:

+ Mer flexibelt
+ Bättre på avancerat plock
– Höga personalkostnader
– Risk för felplock

Publicerat 2 februari 2016